Ronja

Här sitter jag, med ömmande ben och ryggont. Så kan det gå om man är ute och joggar i två och en halv timme!
Men låt oss ta det hela från början. Imorse bestämde jag mig för att jag skulle jogga. Hittade ju ett fint litet joggingspår häromdagen, och tänkte nu testa fem kilometers-rundan. Beräknade att det skulle ta någonstans mellan 30-40 minuter, laddade ipoden och gav mig av.

Först gick det finfint. Visserligen småregnade det lite, men det tycker jag oftast bara är skönt. Enligt kartan vid starten skulle jag följa de blå pilarna, så det gjorde jag. Längs vägen fanns små stolpar som räknade hur långt man sprungit. När jag kom fram till fyra kilometers- stolpen var jag rätt nöjd, och tänkte att det var en lagom runda. Men sedan hände något. Pilar och stolpar tog slut, och när jag sedan kom till ett vägskäl hade jag ingen aning om vart jag skulle springa. Så jag fortsatte rakt fram, vilket tydligen var fel... Irrade runt en halvtimme eller så, och träffade sedan två små tanter med hundar som jag frågade om vägen. De rådde mig att gå tillbaka samma väg som jag kom, vilket jag också försökte, men utan framgång. Mindes ju inte hur jag gått! Kom fram till någonsorts industriområde där jag frågade två gubbar om närmsta vägen till Eiken (var ju tvungen att komma hem och laga lunch till barnen). Deras reaktion var oroväckande: "Hmm, va? Eiken? Det är ju långt!! På andra sidan berget!" Ohh, scheisse!!! I alla fall kunde de peka ut riktningen, och jag gick åt det hållet. Hamnade mitt i en by, som inte var Eiken, och det första som hände var att en tysk bil stannade och frågade om vägen till en viss gata. Otur för honom, haha! Jag visste ju inte ens vilken by jag var i!

Efter lite mer irrande hittade jag en skylt som var exakt likadan som de jag skulle följa, fast röd istället för blå. Det var alltså en mils-rundan. Bestämde mig för att följa den, bättre det än att fortsätta irra runt. Så, jag sprang/gick en mil. Och när jag kom fram till målet upptäckte jag att jag varit i närheten när jag frågade tanterna!!! Jag hade alltså gjort den här extra milen i onödan!!! Men gissa om jag var glad över att vara hemma! Lite bråttom fick jag dock, kom hem tio i tolv, var tvungen att duscha och fixa lunch innan barnen kom kvart över. Men, superkvinna som jag ju är så klarade jag det med. ^^ Blev dock akut trött efteråt, och kollapsade i soffan med te och "Türkisch für Anfänger." För det var jag värd ;) 

Min tänkta förmiddag var såhär: 5 kilometers jogging, ca 40 minuter. Sedan lite avkoppling, bokläsning, läxor m.m
Min förmiddag blev såhär: cirka 2 mils jogging/gång (om man räknar med allt irrande så blev det säkert 2), 2,5 timmar. Stress!!

Så kan det gå, allt går inte att planera (även om jag gärna vill ^^)


Lite svårt att se, men sprang alltså den blå typ 1,5 gång, och den röda en gång. Dessutom var jag utanför sträckorna i skogen ett tag med ^^