Ronja

Åh, vad jag tycker om julen! Humöret var på topp, efter att jag framgångsrikt tagit mig till Påskallavik blev det uppesittarkväll med hela tjocka släkten. På dopparedagen vaknade vi och såg våra julstrumpor fyllda till bredden av choklad, böcker och andra fina saker. En god frukost, en lång varm dusch och ett par timmars läsning seanre bänkade vi oss i soffan, på golvet och på stolar framför TVn. Dags för Kalle Anka, denna underliga svenska tradition som ger oss en sådan julkänsla! Helt enligt tradition följdes den av "Kan du vissla Johanna", som precis som andra år framkallade en hel del skratt, en hel hög "naaaw" och kanske till och med en tår eller två. Tomtem knackade på dörren en stund senare, och två och en halv timme senare var alla klappar utdelade och öppnade.

Anledningen till att det tar en sådan tid i vår släkt är nog inte att vi får extremt många paket, utan att vi kör på systemet att yngst börjar med att öppna en klapp medan alla tittar, sedan näst yngst och så vidare. Detta tar som sagt en evig tid, men är mycket roligare, eftersom man nu ser vad alla får, man hinner se vad man själv får och man ser folks glada miner när de öppnar de man gett dem. :)
Min skörd bestod bland annat av en locktång, en morgonrock, en supermjuk filt, en himla massa bodylotions och badgrejer, en vattenkokare och lite annat smått och gott. Finfina saker, minst sagt!

Idag är det kusin Elins 18årsdag, vilket såklart ska firas stort, och så blir det utgång i Kalmar ikväll! :)

Vi hörs, vänner! Hopaps er jul var toppen!