Ronja

Precis nu, strax efter klockan 23, när jag skulle gå och lägga mig studsade en lycklig Safi in i vårt rum och viskade glatt att nätet är tillbaka! Eftersom ingen någonsin vet hur länge det stannar kvar så passar jag på att posta mitt sjätte och sista kurs-blogginlägg. Kommer såklart fortsätta skriva som vanligt, men detta är det sista jag skrivit som ska lämnas in till min lärare. 

 

Katastrofers verkningar - Tranquebar och Sunlit Future

 

”Inget ont som inte för något gott med sig” säger man ibland. Huruvida det stämmer eller inte är svårt att säga, men när den enorma tsunamin svepte in över delar av Asien i december 2004 var det få som kunde se något positivt med det. Nära 300 000 personer omkom och i Indien var det just delstaten Tamil Nadu, där vi befinner oss, som drabbades hårdast med omkring 7800 dödsoffer. I söndags var vi ett par stycken som tog en minibuss till den lilla kuststaden Tranquebar som ligger ungefär tre timmars bilresa härifrån. Denna lugna lilla hamnstad var länge en blomstrande plats som först grundades av en dansk kapten. 1620 byggdes det danska fort som fortfarande finns kvar i staden. Under åren blev Tranquebar också ett religiöst centrum när de tyska protestanterna Bartholomäus Ziegenbalg och Heinrich Pluetschau anlände till staden. Fortfarande är murarna längs gatorna bemålade med bibelcitat och kyrkorna står tätt. Men Tranquebar är inte bara intressant ur historiska och religiösa synvinklar, det är också en av de städer i Indien som drabbades hårdast av tsunamin. Det märks. När vi vandrar längs gatorna lyser butiker och restauranger med sin frånvaro, det är relativt folktomt och vissa byggnader bär fortfarande spår av jättevågen.

 

Det finns organisationer som arbetar med att återuppbygga Tranquebar och hjälpa dess befolkning att återgå till sina sysslor. Helt enkelt vill man se till att Tranquebar återfår sin forna glans. Allt för att se till att människor ska kunna återvända till sitt hem och fortsätta leva där. En form av hållbar utveckling.

 

Några som verkligen kan skriva under på citatet i början av detta inlägg är de som jobbar på organisationen Sunlit Future i Auroville. De arbetar med solpaneler, att sälja dem och att installera dem. För ganska precis ett år sedan drabbades denna del av Indien av en kraftig cyklon som förstörde mycket i sin väg. Många av de organisationer vi besökt har nämnt denna cyklon och dess verkningar och det gjorde även Sunlit, men på ett positivt sätt. När cyklonen härjade stängdes nämligen strömmen av på många platser, förutom hos dem som hade solpaneler. När stormen lagt sig ökade plötsligt försäljningen av solpaneler enormt mycket. Människor insåg plötsligt att det inte var hållbart att vara beroende av det officiella nätet. I stället vill man bli självförsörjande även när det kommer till energin, och utnyttja solen som ändå skiner på taket. I detta fall förde alltså katastrofen med sig något bra, något som i det långa loppet hjälper till att skapa en mer hållbar värld.

 

”Inget ont som inte för något gott med sig”. Ibland är det uppenbart att det stämmer, ibland är det svårare att se det positiva. Men det jag tror att de flesta kan enas om är att dessa katastrofer är Jordens sätt att säga till oss att ta det försiktigt och att vara rädda om den. Mycket kan vi människor klara av, men mot naturens krafter är vi maktlösa.